Tess är fotografen bakom iphone. Viktor bestämde sig för att vara sjörövare för en dag :)
Vem kunde ana att man på sen eftermiddag skulle bli fruktansvärt orolig. Maken hade ledningsgruppsmöte igår och skulle avsluta det hela med en BBQ ute på en av våra båtar. Jag hade fått informationen att de skulle åka vi 15.30 och när min personal kom springandes och berättade att de vart på en minimart och där sett vattnet i vattenflaskorna röra på sig kollade jag snabbt nyheterna och mycket riktigt hade det varit ett jordskalv i Indonesien. Precis som 2004.
Jag började ringa min Make och hans kollegor men kom inte fram. Telefonnätet var överbelastat men det visste jag inte då. Blev självklart riktigt orolig. Samtidigt försökte jag lugna min personal och sa att vi avvaktar ett tag och om sirenerna på stranden startar då är det allvar. En stund senare dyker Maken & CO upp och det visade sig att de blivit lite försenade och inte kommit iväg ännu. Jag pustade ut och kände mig lättad.
Ute på gatan börjar det bli hög aktivitet där lokalbefolkning samt turister halvspringer åt olika håll. 30 minuter senare gick det stora larmet från bojarna, som finns långt ute till havs, som sänder signaler till Hawaii och sedan vidare till Bangkok. Jag ljuger inte när jag säger att min personal fick panik att lämna restaurangen och inom loppet av 30 sekunder var alla ute, satt på sina moppar och restaurangen var igenbommad. På gatorna började alla springa mot högre höjder.
Mitt i allt detta kommer en thaibil med högtalare och pratar på thai. Viktor hade tydligen lyssnat för han kom springandes och sa att han var rädd och storgrät. Senare på kvällen pratade vi länge om vad en tsunami var. Tess drog slutsatsen att vågen färdas i ungefär lika hög hastighet som ett flygplan. Eftersom jag berättat att jordskalvet skett i Indonesien och hon sa att där var vi precis och vi flög i 4 timmar till Bali. Smart tjej!
Imorse när vi satt i bilen och var på väg till jobbet så hör jag Viktor säga till Tess att hon inte behöver vara orolig. Mamma har sagt att det inte kommer någon mer våg idag.
Det är många tragiska och jobbiga minnen som tyvärr har kommit upp till ytan sedan tsunamin 2004. Jag måste bara säga att jag känner mig lugn. Igår bevisade vi för alla att vi är väl informerade och vet vad man ska göra vid en ev. tsunami. Precis alla tog det på allvar och lokalbefolkningen skötte det jättebra tycker jag. En del tycker nog att vissa överdrev men om man var med 2004 så kan jag säga att ingen överdrev. Ingen vill vara med om samma katastrof. Det har iallafall gett mig ärr för livet.
Nu tänker jag bara fokusera på framtiden! Imorgon är det Songkran, tjo!
Stor kram Sara
4 kommentarer:
Vi fick täta informationer om hela händelse förloppet i radio så vi var ganska skärade ända till den lyckliga upplösningen. Hoppas att jord skorpan håller sig stilla framöver, Många Kramar till er alla
Man drog helt klart en lättnadens suck när larmet blev avblåst. Det är skönt att se och höra rapporter om att larmsystemet verkar ha fungerat överallt, och att det fungerar med evakueringarna.
Det är väl det enda som är positivt med 2004. Nu vet alla vad en tsunami är, alla som bor i dessa områden vet vad dom ska göra och det finns ett väl fungerande larmsystem... Man önskar bara att det fanns tidigare...
Ja nog blev vi alla rädda här för som sagt man minns ju hur det var 2004. Är glad över att det nu finns ett väl fungerande larmsystem, hoppas att jorden håller sig stilla så att ni och vi slipper fler sådana här händelser.
Ha en härlig Songkran
Carina
Det var så skönt att höra att varningen blev avblåst och att det inte blev som förra gången ...
svar: Det känns faktiskt bra nu efter allt tråkigt (har ju trots allt världens charmigaste killar i mitt liv :)). Det jobbigaste är över och det är bara att titta framåt. Så nu tar vi nya tag. För en bebis nummer 3 på torpet vill vi ha :)
Kram !
Skicka en kommentar